På 30-årsfest i Ystad

I lördags var det äntligen dags att fira Emmas 30-årsdag! Vi träffades på redaktionen i Berlin. Jag tror det gick kanske 2 veckor innan det kändes som jag känt henne forever. Sedan spenderade vi ju lockdown tillsammans och nu försöker jag övertala henne att också flytta hem men det går tyvärr sådär, haha. I vilket fall så var hon hemma i helgen och bjöd in till fest!

Jag använde min nya kostym från Asos. Älskar den! Lockade håret, sminkade mig och ni vet, piffade ordentligt. Självklart hann jag svettas bort det mesta innan jag ens hunnit komma fram men det är ju tanken och typ selfien som räknas va?

Efter en kort promenad genom Ystad, som ju är kanske Sveriges mysigaste stad, möttes jag av ett gäng snygg tjejer och däribland födelsedagsbarnet. Vi skålade i bubbel och så började vi med presentöppningen.

30-åringen ville ivrigt dela med sig av att Rusta har de bästa trosorna.

Allting var så himla fint fixat! Bland annat dukningen som skulle göra Mandy Schulman grön av avund.

Vi åt massor med god mat. Det bästa med Emmas födelsedag är att hon fyller år mitt i kräftsäsongen. Vi åt kräftor, Västerbottenostpaj med kantareller, burrata med tomater, bröd och chark. Så himla gott!

Några av gästerna hade fixat lekar. Någon höll tal, vi gjorde sko-leken och några andra höll i ett jätteroligt quiz baserat på Emmas instagramstatistik! Ingen gissade rätt på att Clas Ohlsson är hennes främsta inredningsinspiration.

Resten av kvällen dansade vi. Kvinnor, dans och fest. Kan det bli härligare? Vilken underbar fest.

Vid 02.30 kastade den här tanten in handduken. Gick och la mig till ljudet av de andras dans, kunde inte bli mysigare.

Dagen efter fick jag bege mig hemåt på morgonen, jag hade ett till kalas att gå på men mer om det en annan dag. Tusen tack för en fantastisk fest ❤️

Helgen

Såhär såg min helg ut: möte, pizza, 30-årsfest i Ystad, hämta bilen i Lund, födelsedagskalas i Malmö och köra till Blekinge. Puh! Men låt oss börja med fredag.

Jag laddade upp för ett jobbmöte men olika miner. Vad tycker vi om onlinemöten? Jag är nog team IRL faktiskt. Eller först och främst team mejla haha. Det gick väl både bra och dåligt. Jag kände mig riktigt ölsugen efteråt och bestämde en middagsdejt med Maria.

Vi gick till far i hatten och åt pizza. Västerbottenost och kantarell med dill var så god! Sist jag åt där tyckte jag pizzan var lite trött men den här, wow! Så god. Avrundade med ett glas bubbel. Ni vet väl att man alltid ska ta ut glädje i förskott? Det finns ingenting mer gratis och lätt.

Nu är jag i Blekinge hos mina föräldrar. Nobbe har varit här en vecka medan jag var i Berlin osv. Jag hjälper till och målar, knäcker några brädor och sånt man gör. Har även hunnit med ett dopp i poolen. Ja ni hör ju, jag lever lajf.

Att vara nyseparerad

Jag hade tänkt skriva om min fenomenala helg men det har jag absolut inte hunnit med. Det får komma när jag hunnit gå igenom alla bilder.

Som ni vet så gjorde jag och Kamil slut förra helgen och jag känner mig inte direkt singel utan mer separerad? Det är så konstigt att man haft en framtid framför sig som plötsligt raderas. Att man haft en självklar bästa vän som inte längre finns där.

Vi är absolut inte ovänner och hörs då och då men någonting har ju förändrats. Eller ja, allting har ju förändrats.

Dagarna går och för det mesta så känns allt helt okej. Det ligger en sorg över mig som gör att det är svårt att vara helt glad. Det är mycket tankar som vägrar falla på plats. Men det kanske inte är så konstigt när man separerar från någon? Vem är jag nu när jag bara är jag och inte en del av vi. Det är inte det här med att vara ensam, jag älskar att vara ensam och det påverkar mig inte direkt. Det är mer.. någonting åt vem är jag, vad vill jag, vart ska jag. Börjar ifrågasätta och tvivla. Börjar drömma. Känner en stor tomhet. Sörjer.

Dagarna går

I veckan har jag bland annat börjat virka, hjälpt min bror att välja ny kostym, handlat födelsedagspresenter och kanske sminkat mig lite för mycket.

En dag började jag dagen med att köpa frukost. Ja men det är väl i stort sett det mest unniga jag vet. På tal om att unna sig. Det har verkligen fått en negativ vibe? Jag tänker inte att man måste ”förtjäna” något när man unnar sig, jag tänker unn som SJÄLVKLART ska du få lite extra idag gumman.

Den här fenomenala mackan är från Bröd & Vänner på Nobeltorget. Havssalt-surdegsbröd med salami och brie. Så god!

Ibland när man har lite för lång tid på sig så blir sminkningen.. lite för hård för en dag på stan? Men värre saker har ju hänt.

Det är fortfarande sommar men också höst i en salig blandning. Jag invigde nya skor från Tradera och gjorde Anton sällskap på Emporia, dvs helvetet på jorden.

En lätt stressad person som man nästan får fånga i farten. Efter många om och men valde han en snygg slim fit kostym. Vi får väl se hur fin den är efter alla sittningar och baler han ska gå på, haha.

Viktigt med kaffepaus! Jag hade aldrig varit på emporias takterrass innan. Kan inte säga att den var jätteimponerande men man gillar ju alltid en vy.

För några veckor sedan ville en reporter på stan intervjua mig om Hyllie, hur ekologiskt och miljövänligt området känns. Jag trodde först hon skämtade. Visst att det byggs någon trevlig trädgård här och där men jag ser inte motorvägar, enorma shoppingcenter och liknande och tänker wow så ekologiskt och miljövänligt område! Var det hon som var too much Sthlmare eller har jag kanske missat något? I min del av stan skulle man väl snarare kika åt augstenborg isf.

Vad mer? Jag har börjat virka en väst, det har landat en året runt tidning i min brevlåda och så har jag lagat mat. Tidningen var tydligen en överraskning från mamma eftersom året runt har korsord. Bara den lilla detaljen att jag är på nivå ”buslätt” och året runt är på nivå ”tant som löst korsord sedan hon föddes”. Oh well!

Dagarna går och min hjärtesorg består. Det går ändå bra tycker jag. Imorgon har jag ett sista jobbmöte och sedan hoppas jag på att saker börjar falla på plats.

Ny header

Har ni märkt att jag uppdaterat headern? Jag gjorde en snabb uppdatering efter jag flyttat hem från Berlin men kände att jag ville ha en lite krispigare. Haha, lol! Krispigare. Ni fattar vad jag menar.

Bilden är ifrån när jag och Sofie drack öl på Riket för någon vecka sedan. Den symboliserar väl mig rätt bra? Lite leopard print, en iskall öl, njut i blicken och vänskap på läpparna.

Typsnittet är Abril fatface som jag älskar. Jag minns inte när eller hur jag fastnade för det men det har blivit en klar favorit.

Såhär ser det ut när jag ritar i Illustrator. Jag är inte så noggrann och det syns i min stil. Skissar snarare än målar eller hur jag ska förklara? Även när jag skapar analogt älskar jag att skissa mer än att vara noggrann.

Gillar även att ta genvägar så det går snabbt, haha. Men i den här illustrationen övade jag på att ta min tid. Hålla på med leopardmönster, skuggor och färger. Det blev tillslut lite färgglatt, lite seriöst och mycket skiss.

Hemma på Abbekåsgatan

Nu när jag hämtat hem alla mina saker så börjar resan med att inreda min lägenhet igen. Jag hyrde ut den möblerad medan jag var i Berlin men hyresgästen ställde alla saker i förrådet så när jag kom hem var min lägenhet liksom inte kvar. Först tyckte jag det var lite jobbigt eftersom jag längtat hem så mycket men sedan kände jag att, ja det kanske var lika bra.

Jag har fortfarande inte riktigt kommit fram till hur jag vill inreda. Jag har provat på lite minimalistiskt men är det verkligen min grej? Jag tror inte riktigt det. Låt oss kika på hur det ser ut exakt just nu.

Jag bor i en etta på 34 kvm sedan 5 år tillbaka. Tanken var att köpa en ny, större, lägenhet när jag kom hem från Berlin men i och med corona och marknaden och allt annat i livet så tar jag nog tag i det nästa år.

Som ni ser blev det någon slags safari-skandinavisk-krims krams stil? Jag tror jag gillar det. Jag skulle vilja ha en stor rund spegel ovanför kistan, några fina ljus och jag är sugen på att skaffa gardiner.

Den här delen av lägenheten är jag inte så nöjd med. Jag vet inte vad jag ska ha på väggen bakom byrån. Är det kanske där jag ska ha en spegel istället? Eller vill jag ha en bokhylla? Tavlor? Je ne sais pais!

Jag hatar egentligen byrån för den är inte så stadig men tycker ändå den är rätt fin. Skulle vilja byta knoppar på den. Kanske till och med måla om den?

Säng eller ”sovrummet” är min sämsta del av lägenheten. Jag vill antingen köpa en större säng eller ta upp den i en sängram. Nattduksbordet är bara provisoriskt fynd från vinden, det ska slängas så snart som möjligt. Tavelväggen är sedan innan flytten men jag tror jag gillar den fortfarande.

Här hittar vi bilder från min tumblr, en dansk dikt och ett foto på Nobbe.

Köksbordet är vad det är. Jag fyndade gamla skolstolar en gång för längesedan och blandade upp med nya stolar. Tavlan är från Louise Bourgeois men jag är osäker på den, den känns lite för blek.

Korgen full med sladdar är.. härlig 🙂

Några detaljer från alla hörn. Mina kristaller som jag köpte symboliskt efter jag slutat med antidepp. De har ändå något? Vem gillar inte att krama en sval sten liksom? Isbjörnsljusstaken som jag fått av min syster i julklapp är kanske det finaste i hela lägenheten. Och mitt sovsällskap just nu.

Vad tror ni? Går det mot ett bra håll? Förutom spegel, bokhylla och ”sovrummet” så behöver jag skaffa mattor tänker jag. Även om jag älskar att dammsuga just nu, haha.

Världens längsta roadtrip och när den är slut

I fredags lämnade jag Nobbe till mina föräldrar, packade ihop Kamils sista saker, plockade upp Hannah, köpte en slush och påbörjade den långa resan till Berlin.

Det tog seriöst så jävla lång tid att köra. Närmre 8h, typ en hel arbetsdag? Eftersom vi körde på kvällen var det inte så mycket trafik men det var många vägarbeten.

Den här duon alltså. Kan inte tänka mig något finare än att ha syskon? ❤️ Förlåt men sant. Hoppas jag fixar syskon om jag någon dag blir blessed med barn.

Vissa (jag) var hemma och flyttpackade hela helgen och andra var ute på stan och levde lajf. Tog många pauser men fy fan, det var skitjobbigt. Varje gång jag knöt ihop en soppåse så tänkte jag ”jag ska aldrig köpa någonting någonsin igen” haha. Så mycket saker man samlar på sig? Så mycket skit.

Efter hundra år av flyttpackning gick vi till Holzmarkt och åt pizza. Pizzan där är så himla god. En sista kväll i Berlin.

Och så körde vi hem till Malmö. Varför känns tillbaka vägen alltid snabbare? Är det för att vi skreksjöng till Celine Dion? För att jag grät hela vägen hem? Eller för att det var slutet?

För det här var slutet. Det var jobbigt, fint, svårt och fruktansvärt. Vi är vänner, vi behandlade varandra varsamt och vi tog ett gemensamt beslut men det gör ändå ont, det känns ändå svårt och det är så svindlande att vår framtid suddats ut.

Berlin

I helgen ska jag åka till Berlin och hämta hem mina saker. Eller ta mina saker från vårt hem. Det känns väl ungefär jättejobbigt mest.

Ett år fyllt av underbara människor. Ett helt liv. En dag i taget, en timme i taget.

Salt of the Earth, my friend
It’s all that we are in the end
Well, you tracked down all the lines you drew
And I can take the hit but I’m sorry, I don’t want the bruise

Your voice gets a little loud
When there’s nothing to talk about
You shout, dear
And I’ll find my lights fading out
More and more by the hour
It gets dark in here

If you got time enough for me
Sing me a song and send me to sleep
Slip into my headspace while I dream
Spin me a yarn, wrap it up around me

Älskade farfar

I söndags samlades vi för att strö farfars aska. Han önskade att få vila i Dorotea eller i havet. Jag ville egentligen ta hem honom till Norrland men det fick bli havet vid hans favoritplats: utsiktsplatsen vid brofästet.

Det blåste storm, ösregnade från alla håll och solen sken. Där och då kunde jag inte riktigt känna men när jag kom hem lyssnade jag på låten från hans begravning och grät och grät. Jag har fortfarande svårt att acceptera att han är död. Det är som att jag inte kan tänka klart den tanken.

Efteråt samlades vi hemma hos farfar och jag fick med mig några saker hem. En stickad väst, en gammal keps och några andra ting. De luktar farfar och jag vet inte, de gjorde mig glad att han ska få följa med mig i livet på något sätt? En dag med sorg och glädje hand i hand.

Jag hör mäktigt orgelbrus
Ljudet av en psalm
Djupt i vindens sus
Jag hör sångare inifrån

Som en kör mitt i stormens dån
Och ibland vänder jag mig om
Tycker att jag hör
Någon som ropar kom

Jag vill inte lyssna på röster
Ur mörkret som viskar
Här finns en plats för dig
Jag vill stänga ute det sorgsna
Det svarta som lockar mig


Jag hör en sång, sireners sång
Röster i en kör
Och jag undrar vad är det jag hör

Ja, jag hör vågor mot en strand
Sjunga om en färd
Mot ett skymningsland

Jag vill inte lyssna på röster i mörkret
Som viskar här finns en plats för dig
Jag vill stänga ute det sorgsna, det svarta
Som lockar mig

Jag hör.. Med Tommy Körberg och Benny Anderssons orkester.

Helg, öl och vänner

Här ligger vi efter några dagar men så kan det vara. Ännu en helg har passerat, även om det just nu inte är så stor skillnad på en söndag och en måndag. Låt oss kika på helgen.

Helgen började underbart tillsammans med Sofie. Världens bästa Sofie! Som dessutom fyllt år. Hon fick blommor och hennes favorit: en bit gruyere ost.

Vi gick till Riket, drack öl, åt goda saker och pratade tills mörkret föll. Min bästa version av fredagskväll.

Som om inte det vore nog så promenerade jag och Nobbe till St Knut när vi vaknade på lördagsmorgonen. För att äta frukost med Vasil. Vi jobbade tillsammans på redaktionen i Berlin och nu har han också flyttat hem till Malmö! Hurra!

Vi fikade i nästan fyra timmar medan solsken avlöste regn och vi hann avverka skvaller och stora ting.

Jag och Nobbe hann även med en dejt med hans kompisar. Ja men så modern life att ens hund har vänner va? Haha! Whippets behöver ju springa mycket och det gör de bäst med andra vinthundar så det passade perfekt när vi hittade de här två killarna på instagram.

Så många härliga stunder i denna härliga stad. Hemma ❤️